Dansa sig fram
Jag snubblade precis över ett klipp. Tog mig en titt och fick en enorm lust att bege mig ut i solen med en go vän och bara skutta oss fram och känna livsglädjen sprida sig i kroppen. Tror att vi är ganska många som gärna skulle vilja dansa oss fram i livet, men kanske inte törs?
Minns tillbaka, över 10 år bakåt i tiden. Jag och min gode vän var i "stora staden" Luleå. Mitt utanför köpcentrat fanns en liten paviljong. Vi fick lust att dansa och efter samlat mod så stegade vi upp på det lilla scengolvet och dansade. Vilket lyckorus! Att röra på kroppen, skratta, och göra det tillsammans med en vän. Vi hade roligt, men samtidigt kände vi att vi hade "gjort bort oss." Är det kanske så, att många skulle vilja dansa sig fram i livet, eller kanske göra något annat, som av den stora massan kan verka fånigt eller tokigt, och det gör att vi håller tillbaka? Vi kanske törs sjunga i duschen, eller dansa hemma med persiennerna nerdrgna, men utanför hemmets trygga vrå är det nog många som håller tillbaka.
Vi lever bara en gång. Det vanligaste folk ångrar på sin dödsbädd är att de önskar att de hade levt ett liv sant mot sig själv, inte som andra förväntar sig. Så ut och var lycklig, på ditt vis.
/ Lotta